>Galet roligt, och galet jobbigt!

Ikväll blev det äntligen lite kul träning igen. Helgen har varit träningsfri, ja hela veckan var rätt så träningsfri. Men ryggen vill inte ge med sig och att gå runt och ha värk gör inte att man blir så där yippi-yo-glad och har lust till särskilt mycket. Men ikväll var det Pia-spinning, och det är passet i veckan som jag behöver, för både kropp och själ. Jag mår helt enkelt riktigt bra på de passen!

Jag mötte Nilla innan passet, och vi tog cyklar längst fram, bland de andra spinning-stammisarna. Det var kul att köra med det gänget igen. Stämningen var på topp och jag såg fram emot ett lika kul pass som förra veckan! Det var exakt samma upplägg, alltså ett fartlekspass!

Efter lång uppvärmning körde vi sen intervaller passet igenom. Det började med
– 2 min i ansträngande zon, bra driv och bra teknik
– Sen intervall: 30 sek i 85% av max fölt av 10 sek upp till max!

Detta upprepades sedan i ca 45 min. Det var grymt bra drag idag, och det kändes bättre idag, att alla verkligen körde på från intervallernas start och inte småsegade igång. 40 sek är inte så lång tid och då gäller det att utnyttja tiden till max! Detta var något jag försökte göra, och redan efter bara några intervaller kände jag att den senaste tidens icketräning börjar kännas. Pulsen slog (jag hade tyvärr glömt pulsklockan) och konditionen kändes inte på topp. Jag blev helt enkelt riktigt trött!

Men jag gav inte upp och klassens energi och hejarop hjälpte mig att prestera ännu mer. Under passet kändes ryggen inte alls, vilket var otroligt skönt! Av alla dygnets timmar känns det ständigt, men en timme ikväll slapp jag värken. Och slappnade av och hade kul!

Den näst sista intervallen kördes till låten Mitternacht och följdes av bara en kort vila och sen sista spurten, en intervall på 90sek. Jag körde på, tänkte på hur lite tid 1,5 minut verkligen är, och gav allt! Och DET kändes! Vi trampade ur och fick tillbaka andan och ner med pulsen, och hoppade sen av cyklarna och stretchade. Men ändå kände jag mig lite yr efteråt, jag hade kört på rätt hårt idag kände jag!

Jag satte mig ner ett tag och fick till en pratstund med Pia, om träning, ryggproblem och allt. Skönt att kunna snacka om det, och kunna få lite stöd. Jag känner mig ibland som värsta gnällmajan. Men det känns ibland som att det förväntas att det ska BLI bra, och att jag ska känna mig bättre. Sen när det inte riktigt blir så är det tufft. Jag vill inte tjata och gnälla, men ska jag vara helt ärlig så är inte ryggen bra. Inte alls såsom den kan vara. Men jag kämpar vidare mot en kropp i balans och utan skador.

Tog sen en skön dusch och fick mig även ett gott skratt när jag insåg att Hötorget har en snäll-våg. Ställde mig där och vägde 5 kilo mindre än på vågen hemma. Hehe, rätt kul att undra hur många som blir lurade och extra glada när de kollar dagformen där =)

>10 nov: Tuff intervallspinning

2 thoughts on “>10 nov: Tuff intervallspinning

  • 10 november, 2008 at 21:37
    Permalink

    >Trist att ryggen aldrig ger sig :( Har du fått den ordentligt undersökt? Så att det inte är nåt diskbråck eller liknande som spökar. Kan ju vara bra att kunna utesluta det om inte annat. Annars tror jag mycket på sjukgymnaster (med vidareutbildning i OMT och idrottsmedicin) när det kommer till långvariga smärttillstånd i kroppen. Hoppas dock att det blir bra snart! Krya på dig!

    Reply
  • 11 november, 2008 at 11:55
    Permalink

    >Du får visst gnälla. Det är bra att ventilera. Påskyndar läkningsprocessen!

    Ring Idrottskliniken vid Råsundastadion – de är toppenbra om problemen består. Jag hör av mig om lite rehab så fort det lugnat ner sig…

    Ta hand om dig!

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *