>Långpass i snön

Idag var sista dagen på skidlägret och det var dags för ett långpass på skidor. Vi blev bussade ut i Vasaloppsspåret och kunde välja att hoppa av vid olika stationer, och då köra allt från 18-43km tillbaka till Mora och hotellet MoraParken. Jag bestämde mig för att hoppa av vid Oxberg och köra raka vägen till Mora, alltså ca 27km och samma sträcka (-3km) som TjejVasan. Detta är enda gången ni kan se mig köra ett ”tjej”-event, alltså endast som träning och utan 1000-tals andra brudar/kvinnor/tanter i spåret. Nej idag var det lite mer folktomt och blandat med kvinnor och män, alla åkandes efter deras egen förmåga och inte utifrån vilket kön de har. Jag väntar fortfarande på forskningen som visar att kvinnor bara klarar en tredjedel av vad män gör…

Idag hade det blivit varmare och temperaturen låg på 0 imorse, alltså fick vi kleta på klister ovanpå den perfekta universala tejpen som funkade utmärkt innan. Men med klister på skidorna kombinerat med massa ”skog” i spåren gjorde att det var dåligt glid, skidorna hackade varje gång de körde på nåt tallbarrsgrejs i spåret. Och detta gjorde att jag ramlade en del extragånger idag. Fick känna på snön ;)

27 km kändes iaf som ett stort steg för mig, jag har inte åkt skidor längre än 15 km och det var långpasset på lägret förra året. Så jag var lite orolig över hur lång tid detta äventyr skulle ta, men när jag väl bestämt mig och satt på skidorna och började åka från Oxberg kändes det hyfsat bra. Detta skulle bli en spännande utflykt och jag skulle ta mig hela vägen fram!

Förutom allt skit i spåren som gjorde att man inte hade så bra glid, hade man heller inte så mkt till fäste. Det blev alltså mkt stakande idag, men det behöver jag ju öva på! Även om det är tungt i spåren är det ju ändå träning =)

Jag körde på och var långsammast av de som startade på 27km så efter ett tag körde jag på ensam. Det var rätt nice, att få köra i min egen takt och inte bli stressad. Och kunna ramla lite när som helst och inte behöva skynda mig ur spåret. Det blev en del fall, lite när skidorna fastnade, ibland när spåret försvann, och även i vissa backar. Men i de grymmaste nerförsbackarna stog jag upp hela vägen! De var efter kontrollen i Hökberg, där jag stannat till för en kort fika.

Känslan idag då, ja den var verkligen som en berg- och dalbana. Vissa stunder kändes det väldigt bra och jag fick till takt och rytm och bara gled framåt. Andra stunder svor jag högt, skrek åt skidorna och förbannade denna träningsform. Men sen kunde det vända och jag tyckte det var kul igen!

Jag kände dock att jag glömde bort att dricka och få i mig energi. Jag fick lite huvudvärk efter typ halva tiden men körde på. Stannade en del för att dricka mer och äta russin och vitargobar. Men jag var liksom så upptagen under tiden, så koncentrerad på att åka, att tiden gick väldigt fort ändå. Kändes inte alls som att jag varit ute i flera timmar.

Passerade sen andra kontrollen, Eldris. Där gick jag inte in i stugan utan drack bara sportdryck, vilade lite och åkte sen sista biten mot Mora. Sista biten hemåt gick snabbt och jag var glad att ha kommit fram! Men sista ärevarvet utanför hotellet lyckades jag göra en praktvurpa i den enda lilla backen som fanns. Landade mitt på huvet (kroppen pladask framåt) och då var måttet rågat och all energi slut. Jag var förbannad, irriterad och supertrött. Stapplade sista biten hemåt och ville sen bara duscha, äta och bli gladare igen. Kände verkligen av att denna tur tagit musten ur mig! Åkte alltså 27.6km, och detta tog 3h 41 min inklusive stopp för att rensa bort skräp under skidorna, vätskestopp och fall och lite annat skoj.

Ja öppet spår är ju bara 3ggr den sträckan. Det blir att träna mer skidor innan dess! Men det känns iaf att jag har lärt mig mkt och förbättrats en del under de dryga 13h skidåkning jag fick ihop nu på 4 dagar. Skidlägret var riktigt bra, får klart godkänt!

>11 jan: Tjejvasan som träningspass

4 thoughts on “>11 jan: Tjejvasan som träningspass

  • 11 januari, 2009 at 23:03
    Permalink

    >haha vilken känga.

    nu vill jag också åka skidor!!!!!

    Reply
  • 12 januari, 2009 at 07:56
    Permalink

    >Den forskningen får du nog vänta på. Men däremot så tycker jag att det är lite, vad ska jag säga, fel att döma på det sättet! Tjejeventen fyller sitt syfte, och göra att många som inte skulle komma på tanken att anmäla sig till ett långlopp faktiskt gör det. Och alla behöver inte vara lika förtjusta i att pressa sig…

    Reply
  • 12 januari, 2009 at 09:04
    Permalink

    >mela: sant, men varför dela in det i kön? det finns många killar/män som inte heller har minsta lust att pressa sig och som behöver en enklare utmaning.

    Reply
  • 12 januari, 2009 at 09:09
    Permalink

    >puma: Jaaa, skidor är kul!

    mela: Jag har inte någonstans skrivit att det är något fel på att köra en annan distans, men jag förstår inte varför det ska handla om kön. Det spär ju bara på mer fördomar: ”Killar hetsar bara, ska alltid tävla”. ”Tjejer vill hellre ta det lugnt”. Om det är så att tjejer absolut inte kan tänka sig tävla/delta bredvid killar, så ha en TjejVasaloppet då på 90km. Annars ha en KortVasa eller HalvVasa, men varför ska just distansen handla om kön? Marathon är ett marathon, man ser ju inte tjejer gå i mål där efter 1/3 av distansen…

    magda: precis, alla är individer!

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *