>Same, same but SO different!

Idag var det samma procedur som gårdagen, ut med bussen i spåret och åk tillbaka till Mora. Vi var uppe tidigt, trötta sen igår, men ut i spåret skulle vi, för det var ju dags för vår långtur. Jag valde att hoppa av vid Oxberg för att köra “Tjejvasa”-sträckan: Oxberg – Mora igen (som jag åkte för två veckor sedan när jag sist var i Mora).

Det hade snöat mkt igår och fortsatte att snöa idag. Men spåren i Vasaloppspåret var iaf pistade och fina. Men med väldigt mycket nysnö är det svårt att valla rätt. Jag hade samma som igår, tejp med extra lila valla ovanpå, som funkade hyfsat igår, men detta funkade inte lika bra idag!

Dagens längdskidelångpass kan beskrivas som en resa mellan himmel och helvete. Det var otroligt tungt vissa stunder, både fysiskt (med is och snö fast under skidorna som blev till styltor) och mentalt (energibrist och svordomar ropade ut i skogen). Andra stunder kändes det rätt bra, eller iaf ok, och jag kunde njuta av lugnet, träningen och ensamheten ute i spåret.

Första biten kändes hyfsat, och efter en dryg halvtimma fick jag vallahjälp av några snälla herrar som stannade till och hjälpte mig. Sen gick det ännu bättre ett litet tag. Och innan Gopshus och efter Hökberg finns några härliga utförslöpor, och det var så skönt att bara åka på! För snabbt gick det inte annars i spåret, var tungt, man fick inget gratis, och det blev mest diagonalande för min del.


Snöfylld, tyst skog, och spår, åter spår


En av de glada stunderna


Mkt nysnö i spåren

Igår under mina två pass funkade det att bara leva på vatten under träningspassen. Men idag, hmm nja. Middagen och maten allmänt igår blev lite i underkant (p.g.a missförstånd, förbeställd middag, och min känsliga mage som inte tål så mkt) så jag hade liksom inte laddat så bra inför dagens träning då. Detta kände jag av tidigt. Redan efter 1,5h fick jag ta lite (halv näve men > 5st) nötter som energi. Vatten drack jag dock en gång i timmen. Men energibristen märtes sen igen, jag var så trött så jag nästan mådde illa. Och sen de tunga spåren, de jävliga styltskidorna och allt annat man kunde reta upp sig på bara var droppen som gjorde att bägaren rann över. Det blev mycket svärandes och förbannande över skidor, längd, snön, ja allt.

När jag kom fram till Eldris efter sådär 2,5h så hade jag fått promenera sista biten med skidorna. Jag hade här seriösa funderingar på om det fanns taxibolag som körde hem trötta skidåkare från VL-spåret. Jag visste allvarligt talat inte hur jag skulle ta mig hem när skidorna inte gick att åka på!

Men jag stannade en del ibland och gjorde tappra försök att skrapa bort isen under skidorna. Väl vid Eldris, gick jag in i stugan och värmde mig ett tag. Nu skulle jag ta lite mer energi hade jag lovat mig själv. Blev några russin, en kopp vitargo dryck och några nötter. Sen var det att gå på det igen! Och vilken skillnad! Kilometrarna efter Eldris kändes harmoniska och trevliga. Jag hade lite bättre glid (ingen snö under) och körde på ok. Men inte hela vägen hem såklart, jag fick stanna och skrapa några gånger till. Men fram till MoraParken kom jag! Det blev ca 27,3 km på 3h 45 min.


Så här insnöad blev bilen under de timmar vi åkte IDAG

Det blev iaf en helt ok skidhelg, fick ihop knappa 6milen skidåkning, nästan 8 timmars åkning. Nu har man iaf insett hur mycket föret kan spela in! Men det är väl bra att träna ibland i helvetes-förhållanden, tänk då vad mycket man uppskattar när det verkligen funkar och flyter på! Å andra sidan KAN det ju vara sånt här före under Öppet Spår också. Hemska tanke!

>25 jan: Tjejvasan på träning, annat före

6 reaktion på “>25 jan: Tjejvasan på träning, annat före

  • 26 januari, 2009 kl. 07:43
    Permalänk

    >Det var jobbigt. Men jag är lite avundsjuk ändå;)

    Svar
  • 26 januari, 2009 kl. 09:17
    Permalänk

    >Du är en riktig fighter! Fan vad starkt jobbat att komma igen efter svordomar och isiga skidor. Grymt!

    Svar
  • 26 januari, 2009 kl. 10:14
    Permalänk

    >Härligt med snö och längdskidor, även om skidturen kanske inte var helt till belåtenhet under hela resan. Jag har åkt skidor hela mitt liv, men aldrig använt “tejp” under mina klassiska skidor. Hur fungerar det? Är det något nytt?

    Svar
  • 26 januari, 2009 kl. 12:02
    Permalänk

    >lena: hehe, ja vissa stunder var ju lite ok ändå! =) Ska du inte upp och åka själv då?

    marathonmia: Haha, jo jag ger inte upp iaf. Eller det gick ju inte att ge upp, jag var ju tvungen att ta mig till Mora!

    river: Mm längdskiodr kan verkligen vara kul eller hemskt! ;) Tejp ja, jag ha rinte så stor koll, vet bara att det ska vara lättare att använda och funka under många olika temperaturer (förutom då vid nysnö eller vid plusgrader). Och det håller ca 20 mil. Kör du med burkvalla eller? Sånt hardcore!

    Svar
  • 26 januari, 2009 kl. 20:23
    Permalänk

    >Yes burkvalla it is. Eftersom jag kommer från Antarktis (nästan) så har jag kunnat testa mig fram till bra kombinationer, men likt förbannat är det aldrig helt hundra med fästet. Det är svårt, riktigt svårt att få till perfekta skidor. Lycka till i skidsatsningen!

    Svar
  • 27 januari, 2009 kl. 10:35
    Permalänk

    >jag är hardcore. jag kör med burkvalla!

    Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *