>

Söndagen och sista dagen på  Ted Ås triathlonläger hade nu kommit. Alldeles för fort tyvärr, men tiden går fort när man har roligt. Jag vill leka träningsläger alltid! Åh vad det var kul. Vet inte hur många gånger jag sagt det nu, men det VAR otroligt roligt. Livet är härligt liksom!
Nu skulle vi avsluta lägret med att köra ett triathlon! Ja, alltså entriathlonträningstävling då. Men vi skulle köra 1 varv (av 3) på varje diciplin på Kalmar Triathlon, förutom simningen då där det mest skulle bli en kort sväng, för så varmt var det inte i vattnet! Så lite simning, 6 mil tempocykling och sist 14km löpning alltså. Inte en Ironman, men inte så lite heller! Ett helt ok träningspass.
Vi startade dagen tidigt, var uppe vid 07 för frukost och man försökte simulera hur det kommer att kännas på race-day på riktigt inför Kalmar Triathlon. Då är man ju uppe lite tidigare än så, och rätt så mkt mer laddad och nervös! Nu var det rätt lugnt :)
Iår är växlingsområdet på Kalmar Triathlon flyttat till parkeringen på kajområdet vid Kalmarsalen, istället för på gräsmattan vid kattrumpan. Så vi fick testa nu att då köra därifrån. Strax efter kl09 var vi alla på plats och redo att köra vårt träningstriathlon. Man fick välja om man ville simma eller ej, då det var lite ”svalt” i vattnet. De flesta av oss simmade dock, och vi startade borta vid kattrumpan. Efter att Niklas sjungit nationalsången och startat oss simmade vi sen efter Ted bort höger längs med muren och mot bryggan vid stranden där nya simuppgången kommer att vara. Blev en kort men uppfriskande simtur på kanske 200m? Vi fick iaf testa att simma på varandra lite, slå varann lite i huvudet och trycka ner fötterna :) Fram kom vi allihopa och blev uppdragna på bryggan av Niklas och Johan.

 Ted visar hur vi ska simma, så vi inte simmar ett helt varv (om vi inte tvunget vill då)

Rundan muren och sen är vi snart klara med simmomentet, i det 14(?) gradiga vattnet.

Joggade sen lugnt bort mot cykeln och drog av våtdräkt och mössa/glasögon. Gjorde allt i min rutin, men stressade inte, var ju ingen riktig tävling. Och sen fokuserade jag bara på att när jag väl var på cykeln skulle jag köra mitt race. Cykla bra och sen jogga lugnt var planen.
Jag testade att köra med kompressionsstrumporna idag igen, för jag funderar på att ha dem på kalmar tri med. De är såna utan fötter, så man kan ha dem under våtdräkt direkt från start. Jag slängde sen på alla grejer, sockar, skor, hjälm, solbrillor och handskar, och sen gav jag mig iväg på mitt 6-mils tempolopp.
Vi skulle alltså cykla ett varv på banan till Kalmar Triathlon. 3 mil ut förbi ett samhälle och sen ut på en raksträcka, där man sen vänder och kör samma väg tillbaka. Jag hade ju inte cyklat så mkt på min nya cykel än och särskilt inte så långa stunder i tempobågen så jag visste inte riktigt hur det skulle kännas. Men jag ville försöka köra tempo hela vägen.
Så jag gav mig iväg ut och hade en del av ”fältet” framför mig, jag hade släppt iväg många i mitt lugn. Men nu skulle jag cykla på och jaga lite! Jag körde på och låg i tempoställning faktiskt mest hela tiden, det kändes faktiskt helt ok. Jag trampade på jämnt och höll en lagom ansträngningsnivå, var inte superjobbigt. Ut på rakan var det sen motvind ut och man fick trycka på en del, sen vid vändpunkten var det kul för då mötte man alla andra och såg hur man låg till ungefär.
Jag körde vidare och sen när man vände och fick skön medvind gick det snabbt! Passerade en del under cyklingen, men visste sen att de skulle ta mig på löpningen. Men men, jag ville köra på bra under cyklingen, och det gjorde jag! Cyklade 3dje snabbast (3a är min plats) och snittade 33.1km/h med en puls på: 135/154 (medel/max). Helt ok intensitet. Finns mer att hämta där tror jag.
Kom sen in till växlingsområdet och kollade på klockan. Var i god tid, hade nu 2h på mig att springa ett varv på löparbanan (14km), innan vi skulle vara klara med tävlingen. Kändes skönt, jag behövde inte stressa utan kunde jogga på i min egen fart. Jag ville inte heller köra på för hårt, eftersom jag egentligen inte springer just nu. Men nu känns det ju ok, så det kanske är bra tid att börja springa lite nu igen?
Jag tog det väldigt lugnt och trippade fram med mitt IM-löparsteg. Hög frekvens, små steg och energisnålt. Inte särskilt jobbigt heller. Jag försökte fokusera på tekniken, att hålla bålstabiliteten och vara rak i kroppen så att ryggen inte skulle få fel belastning.
Halvvägs ut hade vi en vätskestation där Johan stod och bjöd på vatten/cola. Jag var grymt törstig och stannade och pausade lite och hällde i mig några muggar. Sen joggade jag vidare ut mot vändpunkten.
Det var riktigt skönt att springa faktiskt. Kändes helt ok i ben och kropp, och konditionen var det inget fel på. Men när jag var på väg tillbaka sen började mina fötter göra ont. Skorna jag hade var tydligen lite för små för ett par svullna fötter och jag fick blåsor på lite olika ställen. Men jag märkte att det gjorde mer ont att gå, så det var bara att fortsätta jogga. När jag sen kom till vätskestationen igen blev jag sen ifattsprungen av simkillarna. Eller ja, de kom ifatt när det var drygt 2km kvar. Så sen hade vi följe tillbaka, sprang på där och flåsade i takt och bara lade meter efter meter bakom oss. Tänk vilken känsla det är att komma här på sista varvet den 31 juli på tävlingsdagen. Det är helt magisk känsla, så känslosamt när man tappert tar den sista kilometern in mot mål.
Nu hade vi ju bara knatat 14km men det kändes lite ändå, iaf i mina fötter! Jag var rätt glad när vi var framme i ”mål”! Möttes av Ted, Niklas och alla som sprungit om mig på löpningen, och ett stort buffebord med frukt! Vilken syn! Jag var rätt matt efter att bara ha gått på vatten under tävlingen. Men det funkade, och nu fyllde jag på med lite energi igen iform av äpple och apelsin. Sprang de 13.5km i 5:56-tempo och med en puls på: 139/159. Helt ok för att inte ha sprungit på sistone. Jag tror jag kan sätta igång nu ja.
Så det var helgen det: 3 fartfyllda dagar med underbar träning! Jag är riktigt nöjd med lägret och all träning, och det jag presterade. Kändes riktigt bra och nu är det inte lika skrämmande att det bara är 53 dagar kvar till Kalmar Triathlon! Om du funderar på att köra triathlon så rekommenderar jag verkligen detta lägret. Bra träning och teori för alla nivåer, från nybörjare till erfarna hobbytriathleter!

Sånt här leende får man av att köra Kalmar Triathlon! Och det håller i sig i minst en vecka efteråt!

>Kalmar Triathlon Camp dag 3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *