>

Jag är fortfarande väldigt hösttrött. Ja för det är väl höstens fel att allt man vill göra är sova? Jag tar sovmorgon varje morgon, ingen morgonträning här inte. Eller jo, jag vill ju gärna, och planerar lite kvällen innan, men på morgonen är det kört. Sängen vinner alltid.
Men jag tog iaf med en packad träningsväska till jobbet, för att kunna träna ikväll om jag kände för det. Hade inget bokat eller planerat (är ju bannad från bokningen på SATS igen, as usual), men tog med spinningkläderna.
Satt still en hel dag på jobbet som vanligt, och kände faktiskt ett träningssug nu ikväll. Att få svettas lite och vakna till liv liksom, inte bara gå i trötthetsdvalan.
Jag åkte till SATS Hötorget ikväll och fick en plats på Pia-spinning! Pia är min favoritinstruktör, sedan några år tillbaka. Alltid bra pass och sån härlig känsla. Hon ser en. Och får en att ge allt.
Det var Tour de France-spinning, och vi körde 75 min blandat backar, flacken, utför, ryck och klungkörning, men alltid som ett team. Vi är ett team som peppar varann, drar varann, kämpar ihop och upplever endorfinerna ihop. Och det var svårt att ta det lugnt på passet ikväll, det var ju grymt bra!
Jag körde på bra, fick upp pulsen, svetten rann och tankarna gick mycket kring cykling, och hur cyklingen utvecklats för mig denna säsongen. Jag tänkte Vätternrundan. 12e tjej på 8.49 där. Det hade jag nästan glömt bort. Eller förträngt?
Det är så lätt att man mitt i säsongen betar av tävlingar och prestationer, är glad en liten stund, kastar de åt sidan och jagar nästa grej. Men jag ser tillbaka på min säsong nu och är otroligt nöjd över den. Den blev så bra som jag önskat. Och känslan på cykeln är det jag ska minnas och ta med mig till nästa säsong. Jag kan cykla! Och jag gillar det :)
>Spinning

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *