Igår söndag skulle jag och Karin (aka massör-triathlet-Norseman-kompis) träffas för att cykla lite. Ja en söndag är ju bra för cykling, och det var otroligt längesen jag var ute och cykeltränade. Har ju mest laddat, tävlat, laddat, och ja vilat på sistone.
SMHI sa regn under dagen, men enligt dem skulle det komma först kl.13. Perfekt tänkte vi, vi ska ju inte vara ute så länge så då hinner vi hem.
Men det skulle bli en dag som inte riktigt var vår dag. Vi möttes kl.08 för att cykla ut mot Färingsö. Jag hade racern (som jag inte kört på sen VR, och alltså bytt hjul på nu). Pumpen hade jag inte hemma, och inget CO2 munstycke heller. Tog med 2 patroner, misslyckades ÄNDÅ med att fylla två däck med dem med hjälp av Karin, så vi fick sen cykla hem till mig och pumpa med en liten pump för att jag ens skulle kunna cykla idag.
Ok, då var vi iaf på väg, på två cyklar. Redan på första bron, över till Alvik (vaddennuheter) kände jag att cykeln inte var på G. Den gillade att växla själv helt enkelt, det bara sa rassel-rassel och så växlades flera växlar på en gång. Störigt! 
Oh well, jag försökte tänka bort det och vi cyklade på och snackade. Tog det lugnt. Ut till Drottningholm och Färingsö och vi cyklade på där på rätt tomma vägar, skönt! Det började komma ett litet lugnt sommarregn, bara små droppar sådär. 
Vi körde på, jag förbannad på min cykel som jag ändå stannat och försökt meka med växlarna på, och vi rullade mest och trampade ur benen. Ingen riktig power, men det var nice att cykla ändå. Men jag kunde inte ta i ordentligt, och absolut inte stå upp i backarna, för växlarnas strul. Så Karin var snäll och sympati-satt i alla backar :)
Oh, vad jag önskar jag kunde MEKA med cykeln. Jag försöker verkligen lära mig, men jag liksom fattar aldrig vad jag ska göra – ändå! Jag vet att man ska lägga växeln på ytterlägerna och sen skruva lite på skruven som vajern sitter i, men det liksom hände ju inget, det funkade inte. Och sen glömmer jag alltid bort vilket håll man ska skruva på, och vilket håll jag HAR skruvat på… Suck! Hopplöst. Man skulle haft en cykelmekaniker stand-by alltså.
Oh well, så vi cyklar där iaf på vår vanliga runda på ön. Kör dock en lite kortare variant, inte ner till Björkvik. Det får räcka bra med de mil vi samlar på oss. Och på hemvägen är vi nog glada att vi valde korta vägen.
Då börjar det nämligen regna mer ymningt och till slut bara öser det ner i samband med åska. Det forsar vatten överallt, sprutar vatten från bilar som kör förbi, och det är risk för vattenplaning hela vägen hem! Vi möter några cyklister på väg ut, och jag är jäkligt glad för att vi kör hemåt! 
Vi blir så blöta man kan bli. Mättade cykelkläder kan man säga. Och plask i skorna. Men det är iaf bättre att det är 17 grader och regn, och inte 5 grader och regn! Bara man trampar på håller man värmen. Det regnar så mkt att det mest är komiskt :)
Så hem kommer vi till slut, det blir en kort runda på 8 mil, och 3h 10 min cykeltid. (Lite mer tid med en kort kaffefika på macken). Jag kommer hem och duschar en skitig cykel i duschen. Sen får jag sms från Karin: punka och ännu mera regn på vägen hem till sig.
Ja kan det bli mera misär? Rätt skönt att komma in sen och värma sig med en dusch och vara nöjd med att iaf ha tränat litegrann. Men meterolog alltså, kvalificerad gissare! SMHI kan lägga ner! :)
Cykelmisär en söndag

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *