Ja, jag är i mål! Jag kom runt sjön på mitt gigantiska träningspass!
Jag drog alltså 100% av tiden, och det var jobbigt! Motvinden ner till Jönköping sög rejält. Medvinden på västsidan var riktigt trevlig, ända tills jag körde rakt in i åskväder med hagel och ösregn!
Känslan i benen var bra, det som gnällde mest var rumpa/ländrygg. Började kännas redan efter en timme så var nog lite sega muskler sen IM.
Så blev några fler stopp än planerat för att sträcka på ryggen. SUB 10 lyckades jag inte med, men väl en cykeltid på 10 timmar blankt och totalen på 10:20!
Nöjd och trött. Jobbigare än man tror att köra 30 mil ensam! Men nu har jag testat!
Berättar mer imorgon. Nu på bussen hem från Motala.
Du det var grymt jobbat! 10.20 ensamcykling är respekt! Grattis!
Tack! 10:20 var lång tid i sadeln, när man tycker 5.30 räcker på en IM. Nu slapp jag dock marathonet! :)
grymt bra!!!!! heja dig!!! nu är vi två med trötta ben imorgon… kram!
Tack! Detsamma! Ja trötta ben (och rygg), men det är rätt skönt att känna att man verkligen jobbat på eller hur?
Så starkt Karin! Grattis – och hoppas att ryggen mår ok.
Tack! Ja ryggen repar sig nog snart. Det är bara ländryggen som är trött. Får solskenscykla lugnt framöver så blir den nog bra :) Och fika mycket!
Grattis!!! Du är grym!
Tack Marie!