Idag hängde jag med Karin ut på en 18-mila tur på cykeln. Karin ville få till ett långt pass, och jag var inte sen att hänga på. Efter att ha slappat hela lördagen fick jag nu cykla hela söndagen. Är det det som kallas balans i livet? Jag hade iaf utvilade och pigga ben, efter att endast ha styrketränat fredag och ja då vilat igår.

Vi stack ut tidigt från stan, strax efter 8 rullade vi från Rålis. Ut mot Drottningholm och körde på cykelvägarna ut mot Tappström. För att få ihop alla mil idag ute på våra favoritöar (Färingsö/Ekerö) så tog vi först vägen ut på Ekerö. Jag brukar inte cykla där så ofta för det är mer trafik, men imorse var det rätt lugnt. Schysst trafik och annars tomma vägar. Solen sken, det var blå himmel, och en skön fläktande vind. Och varmt var det! Idag var första dagen iår (i Sverige) som jag körde utan armvärmare! Hallå cykelbränna, välkommen åter!

Så vi brände på där ner mot färjan mot Adelsö, och sen samma väg tillbaka. En bonusrunda på 6 mil. Sen drog vi ut på vår vanliga slinga på Färingsö. Det blev en kort fika på Svartsjö Cafe innan vi drog vidare till Björkvik.

Vi körde 3 varv på Björkvik, och vi borde skapa en “vi som älskar Björkvik-slingan”-klubb. (Eller rättare sagt: “vi som älskar Björkvik – och vi som bara följer med”. haha) 3 varv på en 10km slinga kan vara lite mentalt påfrestande, men då bara tänkte jag lite på hjältarna som promenerade i Fotrally i dagarna (50 timmar promenad, mentalt påfrestande om något!), och så kände jag att jag nog kunde köra på lite till.

Vi körde sen på runt på Färingsöslingan. Jag låg fram och drog mestadels av passet idag, men det trivdes jag med. Det blåste på mer och mer ju längre vi körde, och vi hoppades undvika regn. Väl tillbaka vid FRA saknades 15km, så då körde vi runt 3 varv på FRA-slingan istället. Varvträning här alltså! Jag hade fortfarande bra tryck i benen och körde på bra. Cyklingen kändes riktigt bra idag, det kan löna sig med vilodagar alltså!

När vi väl skrapat ihop alla mil fick vi sen cykla hemåt. Trötta, nöjda och glada! Alltid kul att cykla IM-distansen 18 mil. För att se att jag fortfarande kan liksom. Och japp, jag kan!

18-milatur

2 reaktion på “18-milatur

  • 2 juli, 2012 kl. 16:02
    Permalänk

    Jösses vilket träningspass!! Och under årets varmaste dag också. Själv så vägrade min kropp att prestera i värmen.

    Svar
    • 2 juli, 2012 kl. 22:41
      Permalänk

      Ja vi var ute hela dagen typ! Tur jag gillar värme. Att cykla är faktiskt riktigt trevligt i värme, vinden fläktar ju så skönt!

      Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *