Det är rätt intressant hur kroppen fungerar tycker jag. Jag hade inte riktigt planerat in någon hel vilodag denna veckan, men jag planerar oftast inte in vilodagar, de sker ändå. Som nu i onsdags till exempel. Efter en mängdvecka och samtidigt rätt kass sömn under lång tid (varm lägenhet, sovit på soffan) så sa kroppen ifrån. Jag var hemma tidigt från jobbet, slötittat lite på tempoloppet/cykel på OS och skulle bara powernappa en liten stund. Slutade med att jag somnade och sov i 15 timmar till morgonen därpå. Visst vaknade jag till någon gång, men det kändes inte så nödvändigt då att göra nåt annat än att sova, så jag lät kroppen vila ut. Skönt!

Så det blev en liten reboot av systemet där. När kroppen vill vila då TAR den sig lite vila. Bra där. Med sömnbristen har också alla planerade morgonpass i veckan gått om intet. Men då har jag fått träna på kvällen istället.

Igår torsdag åkte jag till eriksdalsbadet på kvällen för att simträna lite. Det var ju drygt en vecka sen sist och jag behöver få lite vattenkänsla igen. Jag var orolig att det inte skulle gå att simträna med mycket folk i vägen, men det fungerade väldigt bra så pass sent på kvällen ändå. Jag körde ett egenkomponerat pass med mycket teknik. Ett höftvickarpass som jag kallade det. Väcka höfterna till liv lite, och även fokusera på ett grymt bra drag i vattnet. En timmes simning fick räcka, och då tyckte jag att jag fick till lite bra simkänsla!

Efter mycket vila blir jag oftast slö. Så idag var det svårt att komma igång och träna. Cykelsällskapet ställde in imorse då det regnade. Så jag satt kvar i soffan och kollade OS. Länge. Tänk vad mycket rolig sport det finns att titta på under OS! Jag var halvt ombytt till cykelkläder och redo att ge mig ut. Men ändå så fastnade jag nästan i soffan. Inte förrän efter lunch kom jag ut.

Det blev solocykling ut mot Ekerö. Men bara en liten stund. För på väg ut på mälaröarna träffade jag på en annan triathlet, som jag sen hade sällskap med. Beatrice från SPIF, som också ska köra Kalmar. En triathlet ute på Ekerö, det måste vara träning inför Kalmar tänkte jag och började snacka med henne. Inte så många andra cyklister som kör där ute nu ;)

Vi körde ut på Ekerö, vägen ner till färjeläget. Det blåste på som vanligt, och vi turades om att ligga först och dra. Cyklade på och jag låg i bågen rätt mycket. Tog det lite lugnt dock, benen måste väckas till liv igen efter omstarten (vilo-dvalan med 15h sömn). Ner till färjeläget, kort paus och snack, och sen körde vi upp igen. Det kändes bra att cykla, och jag var nu glad att jag tagit mig ut. Man ångrar ju aldrig ett träningspass, men varför är det så svårt ibland att ta sig ut?

Vi skiljdes åt vid Tappström och jag körde sen vidare ut på Färingsö. Tänkte köra bort mot Svartsjö men kom på att det nog var stängt, så jag körde bara bort till macken för en kaffe-fika. Jag hade ju lovat mig själv att få fika om jag stack ut! Så kort paus där, och sen körde jag faktiskt hemåt. Det fick räcka med 10 mil idag. På vägen hem började det först smådroppa lite, sen kom ösregnet när jag var på väg in mot stan. Jag blev genomdränkt som en blöt katt, och kom in grusig och blöt med cykeln i lägenheten igen. Kände inte riktigt för att dra på löparkläderna då, så brickpasset blev det inget av idag. Nöjd ändå. Tränat iaf lite idag. Nu tillbaka i OS soffan!


Shut down to prevent damage. Kroppen fixar!

Reboot

2 reaktion på “Reboot

  • 4 augusti, 2012 kl. 10:35
    Permalänk

    Tack för trevligt träningssällskap igår:) Idag får man njuta lite i soffan och se OS-triathleterna kämpa……man blir lite avis på dom.
    Ha en fin dag!! //Bea

    Svar
    • 5 augusti, 2012 kl. 13:25
      Permalänk

      Tack själv, det var kul! Ja åh vilken spänning de bjöd på i OS triathlon igår. Så kul att se! (även om jag bara såg slutet live).

      Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *