Jag har fortfarande inte riktigt smält helgen, och mitt fina lopp i Vansbro Triathlon. Hände det verkligen? Ja så känns det alltid efter att det gått riktigt bra, jag fattar det inte riktigt.

Just nu växlar jag mellan att vara supertrött och helt ok, och kroppen känns förvånansvärt bra. Jag är bara rätt trött. Så ikväll blev det faktiskt en powernap på en timme innan jag orkade ta tag i dagens träning. Men jag ville träna, så jag stack ut på en skön löptur sent ikväll.

Jag sprang bort till spåren bakom Hammarbybacken som vanligt, för att springa i en timme ungefär. Benen kändes stela och stolpiga i början, men efter några kilometer värms de upp och så tänker jag inte mer på det. Då är det bara att tuffa på.

Konditionen finns där och det känns bättre och bättre med backarna på rundan. Jag går fortfarande upp för de brantaste, men idag fortsatte jag småjogga upp för vissa. Benen bara trummade på och jag sprang och njöt i skogen.

Tänkte på varför man jagar tider och hela tiden vill vara klar ibland, det är ju själva träningpasset som är toppen och underbart. Så skönt att vara ute! En timme gick fort, men det kändes rätt att hålla mig till den planen idag, vill inte stressa kroppen för mycket även om det var en mysig tur.

130711_lopning_01 130711_lopning_02 130711_lopning_03

Kvällslöpning i spåren

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *