Lite ironiskt kändes det allt, när jag åkte hem sent från jobbet idag. Vinterns kallaste dag (-7) och jag skulle ut och springa. Ett distanspass på 80 minuter väntade, eftersom jag vilat lite extra i helgen. Men jag vet ju hur viktig kontinuiteten i löpningen är, och jag vill inte göra som förra vintern, då jag helt enkelt hade löpdvala hela vintern och våren.

Jag stålsatte mig på vägen hem. Bara pepp och positiva tankar, JA jag ska ut och springa i kylan. Tog fram massor med lager på lager kläder och började påklädning. Det är nästan lite jobbigt hur lång tid det tar att klä på dig inför vinterpassen! Fram med mössa, buff, pannlampa och reflexvästen. Och så snabbt på med allt och ut innan jag hann tänka. Det är mest mina hjärnspöken som får mig att inte vilja springa. Och min vinter-ovilja.

Men, jag ska erkänna. Det var faktiskt inte alls så farligt att springa ikväll! Det var kallt ja, men jag kände nog bara det de första minutrarna. Sen blev jag uppvärmd, och jag lyssnade på bra musik och bara sprang på i snön. Icebugsen hade bra fäste på is och snö, och det tycker jag är jätteskönt. Jag är alltid rädd för att halka annars. Men nu bara tuffade jag på där.

Det var lugnt ute, och jag hade nästan vägarna för mig själv. Mötte några andra löpare och kände den där löpsamhörigheten. Som att “här kämpar vi på i kylan”! Jag sprang runt hammarby sjö-vattnet och bort en bit på söder, och tillbaka. Ett distanspass med några fartökningar, och det funkade det med. Löpendorfinerna kom och jag mådde toppen!

Ett bra kvällpass i riktig vinter (Ja, jag tycker -7 är riktig vinter, jag är skåning!). Jag kan ju springa i kyla! Jag är så jäkla stolt att jag tog mig ut! Nu ska jag komma ihåg den här känslan till nästa vinter-ute-löpning-pass i kyla och blåst! Det är inte så farligt. Det är till och med riktigt skönt!

140113_lopning_1
Buggar för att få grepp, och jag klädd i lager på lager + lampa från Silva, redo!

140113_lopning_4
Okej, jag ska försöka njuta av vintern nu. Göra det bästa av det. Våren kommer!

Vinterlöpning

2 reaktion på “Vinterlöpning

  • 14 januari, 2014 kl. 14:48
    Permalänk

    Bra jobbat i kylan! Skönt att höra att fler har svårt att ta sig ut och springa på vintern. Du inspirerar, jag ska också ta mig ut snart igen!

    Svar
    • 15 januari, 2014 kl. 00:01
      Permalänk

      Tack! Ja det gäller bara att komma ihåg känslan att det faktiskt är skönt. Och soffan finns ju alltid kvar när man kommer hem igen. :-)

      Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *